Vi förstår inte varför

Vi förstår inte varför

Vi möter inte en bil. Ser inte en enda människa. Bara en lokal bonde längs vägen som stannat till vid ett litet vattenhål med sina kor.—Och vi är på väg till det som visar sig vara en av de vackraste platserna jag besökt. 

Vi har gjort det fantastiska med att erbjuda en vandringsresa på två nivåer. Det bästa är att vi snabbt och bekvämt tar oss till grannlandet på 1,5 timme—Bosnien-Hercegovina, ett land som är lika litet som Danmark, men med i huvudsak berg – 92 % av landet ligger över 150 meter över havet, och flera toppar är omkring 2.000 meter över havet. Ungefär halva delen av landet är täckt av skog. Ett vackert och spännande landskap, i ett land med en brokig historia och stor fattigdom. Se mer sida 19.

Första gången vi reste hit tillsammans med två bergsguider, slogs vi av hur snabbt vi kommer från ett varmt kontinentalt kustlandskap vid Adriatiska havet, till ett kyligare bergslandskap blandat med bördiga jordbruks slätter. I mitten av juni för några år sedan lämnade vi Makarska med en temperatur på 28 grader och kommer kort senare fram till ett grönskande och vårlikt, men lite svalare Bosnien-Hercegovina på 10-15 grader.

När vi närmar oss platsen där vår vandring börjar, berättar bergsguiden Ivan att sista biten saknar riktig bilväg ända fram. Och då är vi ändå på väg till en nationalpark som blev park 1992. Bara en liten detalj som vittnar om landets dåliga ekonomi.  Landet gör dock sina försök med att utveckla en turism, även mot den europeiska marknaden. Men just idag finns inga inom synhåll.  Vi möter inte en bil. Ser inte en enda människa. Bara en lokal bonde längs vägen som stannat till vid ett litet vattenhål med sina kor.—Och vi är på väg till det som visar sig vara en av de vackraste platserna jag besökt.  Dagen är perfekt för en tur i skog och mark. Solen skiner, himlen är klart blå, våren låter sig höras av de oräkneliga fåglarna som vaknat till liv. Temperaturen är bara 12 grader. Friskt, men ändå varmt. Ute är bara vi tre. Otroligt. En dag för unika upplevelser som bara vi delar med varandra.

Strax före vår startpunkt stannar vi till vid den absolut spegelblanka sjön “Blidinje sjö“, där nationalparken börjar. En vacker minnesbild att ta fram en kall vinterkväll hemma i Sverige. Sjön glittrar i solen och här finns ett rikt liv av sjöfiskar. De flesta ätbara. (Även om det är köttet landet är känt för och som går på export till grannen Kroatien.) Regionen Hercegovina sägs producera det finaste köttet. Landskapet vittnar om goda förutsättningar, och vårt avslutande restaurangbesök bekräftar det som sägs.  Våren är när vi besöker Bosien-Hercegovina något fördröjd, kvar ligger snö på flera av bergstopparna i området “Blidinje Nationalpark”. Det utgör ändå inget hinder för vår vandring. Vår bergsguide Ivan är noga med säkerheten och att vi inte går på de snöklädda underlaget. Vi vet inte djup eller hållbarhet i snön, som ofta smälter stora luftrum under det förrädiskt glittrande vita snötäcket. Under denna junidag och vår Medel/Svåra vandring, väntar inte bara glimtar och förbipasserande av snömassor, utan ett meditativt slingrande genom och runt de lågt växande tallträden. Vi går genom branta stigar av lövträds blad som bildar en skön matta att gå på, även om det ”slirar” ibland. Bitvis korsar vi branta kalkstens vita stenrös och balanserar mellan de stenar vi bedömer som “stabila” att gå på. Varje steg kräver sin hundraprocentiga koncentration. Att ha lätta stavar och stabila skor gör turen säker och njutningsfull.  Varje stund är en njutning av natur och rörelser, och i bakgrunden sjunger vårens fåglar ikapp. I denna stund kan jag inte glömma hur fantastiskt det är med två närliggande länder, numera åtskilda, och för endast två decennier enade i ett Jugoslavien. Dessa två länder Kroatien och Bosnien-Hercegovina är för många relativt okända som platser för god vandring. Framförallt den senare nämnda. Tillsammans har länderna 9 nationalparker och oräkneliga toppar att bestiga.  Från nordväst till sydost i Bosnien-Hercegovina löper de dinariska alperna. Här finns Magli?, landets högsta berg, på 2386 meter över havet.

Vi frågar oss varför vi är helt ensamma idag, och varför vi – KRORES- är ensamma om att göra dessa vandringsresor? Ja, som de övriga av våra resor så gör vi paket för våra gäster, som vi även gör till oss själva. Vandringar är en av våra hobbys och vi upptäcker ständigt nya platser och vill delge dem till våra resenärer.

-Denna vandringsresa innehåller mycket i form av utomhus aktiviteter, kultur, historia, mat, vin och trivsam samvaro med oss på KRORES. Vi möter lokalbefolkningen och får veta mer om deras liv förr och idag. Välkomna till det bästa från Kroatiens och Bosniens berg,  ett urval av det vi tycker om.